Inget fel alls att ha film som hobby Men vad ska du göra med den? Ska du utvekla din hobby till något mer? Spela in film? Sälja och köpa?  Jobba inom film? Eller nån tidning kanske som filmrecensent?

Som filmintresserad, bokslukare och modellbyggare, överviktig, rollspelande datornörd, så säger min erfarenhet att det delvis handlar om att man lägger märke till folks fördomar gentemot den egna gruppen. Dock så är vissa saker mer stämplade i samhället än andra. Gammelmedia älskar att måla upp bilder av folks intressen som något avvikande och farligt. Jag kan ju säga som så, att filmintresserad är nog det av ovanstående som folk har minst fördomar om. Just det intresset är något som de flesta kan relatera till.

Sen finns det också olika sorters intresse. Filmintresserad är ett ganska brett begrepp, och om man nu vill prata om sitt filmintresse för andra, så är det nog en bra idé att förklara vad det är som gör att man gillar det ena eller det andra. T.ex. kan man säga att man är trött på det utbudet som erbjuds på TV, och att man därför hellre t.ex. lägger två timmar per kväll med en bra filmupplevelse, än att titta på skräpiga dokusåpor och dåligt producerade serier. Oftast förstår folk då att det kanske mer handlar om att ersätta det slentrianmässiga beteendet (som de ofta själva har), mot ett organiserat tittande, där du själv väljer. Ett dåligt sätt att beskriva sig och sitt filmintresse är att säga att man gillar vad som helst. Däremot kan man säga att man tittar på nästan vad som helst, men att det inte är allt som är bra. Då förstår folk att man är kritisk i sitt tittande.

Hobby behöver inte vara utvecklande eller lönande för att vara en bra hobby. En bra hobby är något som tillfredställer personen som utövar den, inget mer.

JAg ser på film hellre än böcker, för är så less på att läsa efter man har läst hela dagarna på nätet, plöjt utredningar och rapporter och vanligt internetsurf. Då är det skönt att slappna av framför en film. Sen får man ta det för vad det är. Det behöver inte vara mer än ett tidsfördriv, inget fel i det.

Men film är väldigt effektiv på att spegla olika kulturer och nyanser från hela världen, Dessutom kan man enkelt följa kulturens utveckling genom åren.

Det är bara se på filmer som Borta med Vinden , Cleopatra , bron över floden kwai , till filmer som Titta vi flyger, The Atomic Bus, nakan pistolen för att se på hur satirfilmer utveckats. Man ser hur humorn förändrats. Film är en guldgruva, man behöver dock hitta sin guldåder som man själv gillar.

Just nu kör jag genom en rad massa filmer från 1980-talet så min tjej ska kunna få se som är 80-talist. Ser det som kulturutbildning *lol*.

-Back to the Future I,II,III

-Can't buy me love

-Gremlins

-The Goonies

-Overboard (Goldie Hawn)

-Allt med Goldie hawn (nästan)

-Teen Wolf (Michael J. Fox)

-Secret of my success

-Hittade en bra lista med kanske en mer genomtänkt list men men:
http://aslan369.tripod.com/Movie/80s/Best80.html
här är lista på de filmer med störst biljettförsäljning under 80-talet år för år. detta ger en bild av 80-talet om något:
http://www.inthe80s.com/movgross.shtml

Shit nu blev jag filmsugen =)))))) Got to go!

Förresten så rekomenderar jag att man försöker se iaf engelstalande filmer utan textremsa. Det förhöjer upplevelsen mångfalt att man kan koncentrera sig på skådespelarnas skådespel än att läsa en remsa som är dåligt översatt iaf.

<3