Recensioner/Övrigt

Silent Hill - Recension

2006-06-15 01:23 #0 av: johan

Som datorspel är Silent Hill en välförtjänt succé. I skräckgenren finns det nog fortfarande inget spel som överträffat Silent Hill. En bekant berättade för mig hur han och några kompisar suttit uppe på nätterna och spelat. Vid något tillfälle flög popcornskålen åt fanders. Vid ett annat blev de så rädda att de kastade ifrån sin handkontrollen i ren skräck.

I och med att spelet varit så bra skapar det givetvis stora förväntningar på filmen. Trailern gav en känsla av att filmen skulle leva upp till förväntningarna.

Till en början är det lovande!  Det känns som man är i spelet. Den otäcka känslan som infinner sig när det hela tiden är dimmigt och regnar ned aska gör att man aldrig vet vad som befinner sig runt hörnet. Och du kan lita på att det finns grejer bakom hörnet!

Rose på väg in i Silent Hill

Filmen startar med att Rose tar med sin dotter Sharon till den ödelagda staden Silent Hill för att försöka få Sharon att minnas mer om mardrömmar hon haft. På vägen dit råkar de ut för en olycka och Sharon försvinner. Rose börjar sitt sökande efter sin dotter.

Övertydlig? Vilket understatement!

Efter ett par timmar i staden som får David Lynchs samlade verk att framstå som Astrid Lindgren möter Rose motorcykelpolisen Cybil. Cybil ser ut ser ut som en blond läderklädd Lara Croft. Efter att ha lyckats ha ihjäl lite zombies som sprutar flytande lava eller nåt, säger Rose till Cybil:

-They used to say this place was haunted. I think they were right! (De brukade saga att det här stället var hemsökt. Jag tror dom har rätt)

Skrynkliga tanter i Silent Hill

Från den här punkten blir övertydligenheten bara mer och mer irriterande.  Det går till och med så långt att de har en liten infälld film med berättarröst som förklarar allt som hänt och varför och hur och lite mer varför. Snark!

Från David Lynch till Peter Jackson

Filmen börjar som sagt rätt bra. Bra känsla i handling och miljöer. Med den mystiska handlingen och hopp i tid och rum ger en viss känsla av David Lynch. Men ju längre in filmen vi kommer desto mer börjar filmen likna tidiga Peter Jackson-filmer som Bad Taste eller Braindead. Vi går från thriller till splatter. Från bra till dåligt.

Vi hinner möta  allt från glödande bäbisar,  stora skalbaggar, zombies med ryggproblem till religösa fanatiker (som även dom är rätt zombielika faktiskt). Onskan själv har de längst svärd världen skådat.  

Ungefär lika långt som den här filmen känns faktiskt.

 

Av: johan

Datum för publicering

  • 2006-06-14
Anmäl
2006-06-15 02:07 #1 av: AndersE

Kul recension!

Där sparade man in den slanten... Flört

 


Anmäl
2006-06-15 02:25 #2 av: Pia

:) Äsch då...

Anmäl
2006-06-15 18:50 #3 av: Staffan

Synd, jag som hade hoppats att den skulle vara bra... :(

Affärsidé: Varför skulle man inte kunna köpa sin biobiljett ett år i förväg, när bara beskrivningen av filmen existerar? Det skulle ju verkligen ge chansen till de genrer och tekniker man föredrar...

// staffan

Anmäl
2006-06-17 00:35 #4 av: Stefan

Så himla irriterande när filmbolagen släpper iväg såna här filmer där det ser riktigt lovande ut men bara slutar med en soppa av det hela. Har själv aldrig spelat spelen men har hört en del om de och hade hoppats att filmen skulle bli riktigt bra och läskig.

Anmäl
2006-08-04 02:26 #5 av: [tiiia]

Jag tyckte iofs att filmen var riktigt bra, *ehum* men slutet var störande utaheelvete. men döm inte bort den för det :P

Anmäl
2006-11-09 17:46 #6 av: lothus1

GAAAH....men vad säger ni???

Sågar ni min favvofilm Gråter

Ha, ha, jag gillar både Resident Evil och Silent Hill-filmerna Räcka ut tungan

Har ju lirat alla spelen som släppts Skrattande

Kramisar i alla fall Flört

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.